• Annica Hörnberg

En damm är ett av de bästa sätten att öka djurlivet i trädgården

Uppdaterat: 15 feb. 2019

Allt liv behöver vatten. En damm lockar till sig grodor, salamandrar, trollsländor, skräddare, ryggsimmare, dykarbaggar och många andra djurarter. Normalt behöver man inte föra dit djuren – finns de i närheten kommer de av sig själva om förhållandena är de rätta. Fiskar rekommenderas inte i mindre dammar eftersom de snabbt äter upp alla andra djur.

Anlägg en damm och öka den biologiska mångfalden


Hur man anlägger en damm, steg för steg 1. Gör ytan där det ska grävas plan. En planka och ett vattenpass underlättar arbetet. Markera dammens kontur med pinnar eller ett rep. Gräv dammen till önskat djup, önskad form och profil med terrasseringar längs kanten och en djuphåla någonstans mot mitten. Tänk på att gräva djupare än dammens slutgiltiga djup. Ta bort vassa stenar.


2. Gräv ett grunt dike runt dammen där gummiduken kan förankras. Fodra dammen med tex sand, lera eller gamla tidningar så att inte vassa stenar punkterar dammfolien underifrån.

Fiskar rekommenderas inte i mindre dammar eftersom de snabbt äter upp alla andra djur.


3. Lägg ut gummiduken och lägg stenar län kanten för att hålla den på plats. En ytterligare matta av t.ex. kokosfiber kan läggas ut. Den skyddar gummiduken och gör att sand som ev. läggs i inte hasar ner


4. Fyll botten med resten av sanden. Sand och grus är bra, näringsfattiga bottenmaterial. Ogödslad torv eller lera kan också användas. Lera gör dammen mer näringsrik.



5. Fyll på med vatten. Använd om möjligt regnvatten. När dammen fylls upp kommer gummiduken att tryckas ut i varje hålighet. Jämna till kanten på gummiduken så att det finns tillräckligt att stoppa ner i diket som omgärdar dammen.



6. Gör i ordning stranden. Fyll på med torvblock, sand, grus, sten eller näringsfattig lera runt dammen.


7. Det är viktigt att ha många syreproducerande växter i dammen för att undvika syrebrist. Vanliga vattenväxter och sumpväxter går att hämta ute i naturen om man frågar markägaren om lov. Det går också att köpa växter i välsorterade plantskolor.



Växterna i dammen

Växter som växer med rötterna i vattnet men som reser sig över vattenytan fungerar som effektiva näringsupptagare. Växter med flytblad ger skugga för dammens invånare och undervattensväxter ger skydd samtidigt som de konkurrerar med t.ex. grönalgerna.

Innan man börjar plantera växter i dammen ska man ta reda på var de trivs. De flesta arter växer i olika växtzoner.

  • Fritt flytande växter: Dyblad/grodbett, andmat, vattenaloe, bläddror och korsandmat.

  • Djupare vatten: Gul näckros, möjor, nateväxter, slingerväxter, sylört, vattenpest, vattenpilört och vit näckros.

  • Grundare vatten: Blomvass, bäckveronika, gul svärdslilja, igelknopp, lånkearter, notblomster, pilblad och vattenmärke.

  • Sumpzonen: Kabbleka, missne, strandklo och vattenmynta.

  • Fuktzonen: Fackelblomster, videört, hampflockel och älgört.

Det är viktigt att växternas som eventuellt köps till dammen har svenskt ursprung!

Placering

  • Välj en plan, solig plats där det går att gräva djupt. Undvik skuggande träd. Löven fyller snabbt dammen på hösten med kraftig nedbrytning och syrebrist som följd.

  • Välj helst en naturlig sänka som håller vatten på våren.


Storlek

  • Ju större dammen är desto bättre. En liten damm blir lätt överhettad under sommaren eller bottenfryser under vintern. Ju mindre dammen är, desto svårare är det att uppnå ett balanserat system.

  • För att uppnå full ekologisk balans behöver ytan vara minst 6–8 m2 men även mindre dammar är otroligt värdefulla.

  • Djupet bör vara minst 1 m om man vill undvika bottenfrysning. De riskerar inte att heller att torka ut varma somrar.

Barnsäkerhet!

Tänk på säkerheten när det gäller dammar i barns närhet. Där bör man antingen inhägna dammen, fylla de djupare delarna med stora stenar (dammens djur kan ändå simma emellan) eller eventuellt förse djupa delar av dammen med ett galler.


Källa: Naturskyddsföreningen

0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla