Odla ätbart = mindre ekologiskt fotavtryck

Att odla själv är kanske det mest miljövänliga man kan göra i trädgården för även våra livsmedel bidrar till växthusgaserna. Konstgödsel, bekämpningsmedel, långa transporter kräver energi och ger upphov till koldioxid. Egenodlade ekologiska grödor behöver inga transporter, kräver minimal energiförbrukning och har väldigt liten negativ miljöpåverkan, dvs. de ger ett litet ekologiskt fotavtryck.

Ekologiska fotavtryck är ett mått på den mängd resurser som förbrukas av en människa och beskriver hur stor ekologisk yta som krävs för att producera och ta hand om avfallet. När man talar om ekologiskt fotavtryck gällande klimatförändringarna syftar man ofta till hur stort koldioxidutsläpp en person eller en händelse ger upphov till. Grödor som har odlats med hjälp syntetiskt framställda gödningsmedel och bekämpningsmedel, har långa transporter, behöver kylning, har bearbetats och förpackat, har en hög energiförbrukning.

Eftersom dessa livsmedel kräver många olika resurser så har den en stor inverkan på det ekologiska fotavtrycket. De livsmedel som odlas i den enskilda trädgården har istället låg energiförbrukning vilket ger ett litet ekologiskt fotavtryck och detta är den kanske den främsta orsaken till att den egna odlingen är en sådan viktig del i en hållbar trädgård.

Sveriges totala yta av trädgårdar och odlingslotter på 300 000 hektar skulle teoretiskt sett kunna tillgodose 4 miljoners människors behov av grönsaker och frukt. Detta visar att det faktiskt är möjligt för många att vara till stor del självförsörjande gällande dessa livsmedel. I en undersökning gällande det ekologiska fotavtrycket av fritidsodling i Sverige jämfört med engelska fritidsodlares ekologiska fotavtryck blev resultatet att fotavtrycket i Sverige är mycket större än det i England. Denna skillnad är direkt relaterad till hur odlingen gick till och det som mest påverkade var de produkter som användes, hur förvaringen skedde och bilanvändningen.

Förutom de miljömässiga fördelarna som egen odling innebär så har odling även annan positiv inverkan som inte går att räkna i ekologiska fotavtryck både för den enskilde trädgårdsinnehavaren och även för samhället. Hit kan man räkna trädgårdens betydelse som uppväxtmiljö för barn, det stora rekreationsvärdet och betydelsen för folkhälsan.

Odling innebär också en pedagogisk resurs för ökad förståelse de ekologiska sambanden i naturen och intresset för trädgårdsodling kan bli en grund för socialutveckling.